Konstterapi och musikterapi: vilka är fördelarna?

Precis som en målning eller ett musikstycke kan uttrycka något på ett sätt som nästan inte går att beskriva, ger konstterapi människor med fysiska, känslomässiga och kognitiva utmaningar nya vägar till förståelse och till att uttrycka sig själva. Läs mer om konstterapi, musikterapi och de andra formerna av skapande terapi som kan hjälpa personer med psykisk ohälsa.

Vad är konstterapi?

Att använda konstnärliga metoder för att behandla psykiska besvär och förbättra den psykiska hälsan kallas konstterapi. Konstterapi är en teknik som bygger på tanken att skapande uttryck kan främja läkning och psykiskt välbefinnande. Metoden kan vara ett sätt att hjälpa någon ur en destruktiv relation med en narcissist.

I tusentals år har människor använt konsten för att kommunicera, uttrycka sig och läka. Men det var först på 1940-talet som konstterapi började bli en formell verksamhet.

Läkare lade märke till att personer med psykisk sjukdom ofta uttryckte sig genom teckningar och andra konstverk, vilket fick många att utforska konsten som en väg till läkning. Sedan dess har konsten blivit en viktig del av det terapeutiska fältet och används i vissa metoder för bedömning och behandling.

Olika typer av konstterapi

De konstformer som används i konstterapi är i regel bildkonst, framför allt måleri, teckning, collage och skulptur. Andra skapande konstformer, som musik och kreativt skrivande, används också i terapeutiskt syfte men betraktas oftast som egna metoder.

De viktigaste typerna av konstterapi är:

1. Dansterapi och rörelseterapi:

Dansterapi, som också kallas dans- och rörelseterapi, går ut på att använda kroppens rörelser och dansen. Du kan till exempel utforska olika slags rörelser och rytmer. Du behöver inte ha några kunskaper i eller erfarenhet av dans. En del upplever att dans- och rörelseterapi hjälper dem att känna sig mer i kontakt med sin kropp och sin fysiska omgivning, att närma sig svåra känslor kring kroppen eller utseendet och att utforska svåra upplevelser genom rörelse i stället för ord.

2. Dramaterapi:

Här används olika slags teateraktiviteter och framträdanden som kan vara till nytta för dig. Du kan till exempel hitta på rollfigurer, berätta historier, leka lekar eller mima. Du kan också använda dockor, masker eller andra föremål. Alla aktiviteter innebär inte att man talar, och du behöver inte ha några kunskaper eller någon erfarenhet som skådespelare.

En del upplever att dramaterapi hjälper dem att uttrycka eller reda ut svåra tankar och känslor genom att under trygga former utforska möjligheten att leka och använda fantasin, och att utforska hur psykisk ohälsa påverkar kroppen.

3. Musikterapi:

Musikterapi går ut på att utforska musik och ljud. Du behöver inga musikaliska kunskaper eller erfarenheter för att gå i musikterapi – du behöver till exempel inte kunna spela något instrument, läsa noter eller sjunga bra. Tillsammans med din terapeut kan du lyssna på musik eller använda olika slags instrument för att utforska sätt att kommunicera och uttrycka dina känslor.

Musikterapeuter tillhandahåller ofta instrument som är lätta att använda, som cymbaler, träblock eller klockor. Du kan också använda rösten för att skapa ljud eller sjunga. Det finns inget rätt eller fel sätt att använda musik för att förmedla sina känslor. Du och din terapeut kan skapa ljud tillsammans på ett sätt som känns terapeutiskt för dig.

4. Bildterapi:

Bildterapi innebär att man använder bildkonstens material. Du kan till exempel använda pennor, blyertspennor, färgpennor, målarfärg, kritor, lera eller collage. Du kan också använda digitala medier, som foton eller videor. Du behöver inte ha några kunskaper i eller erfarenhet av konst.

Med stöd av din terapeut kan du använda konstnärsmaterial för att uttrycka dina känslor eller upplevelser. Ibland kan terapeuten ge dig idéer eller uppslag – vissa grupper i konstterapi kan till exempel utgå från ett särskilt tema eller en särskild aktivitet vid varje tillfälle. En del upplever att konstterapi hjälper dem att förmedla känslor eller tankar som de har svårt att tala om, att se på ett problem eller en situation på ett nytt sätt och att utforska svåra eller smärtsamma upplevelser för att förstå sig själva bättre och känna sig mer bekväma i terapin.

Hur går en session i konstterapi till?

De bakomliggande tankarna är följande: i terapier som bygger på konstnärligt uttryck kan människor förstå sina känslor och tankar och möta dem med ett nytt och värdefullt perspektiv, och det konstnärliga uttrycket är bra för den psykiska hälsan.

Under en session arbetar en konstterapeut med sina klienter för att förstå vad som orsakar deras lidande. Därefter vägleder terapeuten klienten i att skapa något som tar sig an orsaken till problemet. Under en session gör konstterapeuten följande:

• Beskriver målet med konstterapi
• Förklarar att klienten inte behöver se sig själv som kreativ eller konstnärlig för att ha nytta av terapin.
• Hjälper klienten att välja och använda ett uttrycksmedel, som teckning, skulptur, collage eller måleri.
• Vägleder klienten i det konstnärliga uttrycket, oftast genom att ställa frågor.
• Samtalar om resultatet, både om själva verket och om vad klienten kände.
• Planerar en ny session eller låter klienten arbeta på egen hand.

Vilka är fördelarna med konstterapi?

Konstterapeuten kan använda olika konstnärliga metoder, bland annat teckning, måleri, skulptur och collage, med klienter i alla åldrar, från små barn till äldre vuxna.

Klienter som har varit med om känslomässigt trauma, fysiskt våld, våld i nära relationer, ångest, depression och andra psykiska problem kan ha nytta av det skapande uttrycket.

Utövarna menar att konstterapi också kan hjälpa människor att förbättra vissa specifika färdigheter:

• Förbättra sitt sätt att lösa konflikter
• Förbättra den sociala förmågan
• Hantera stress
• Stärka förmågan till självreglering
• Förbättra förståelsen av sig själva

Målen med konstterapi

Liksom de flesta terapier används konst som terapi oftast som behandling för något – vanligen som ett sätt att förbättra en persons känslomässiga tillstånd eller psykiska välbefinnande. Terapi genom konstnärligt uttryck behöver dock inte bara användas som behandling. Den kan användas för att lätta på stress eller spänningar, eller som ett sätt att upptäcka sig själv. Många är de som behöver någon form av kreativ ventil.

Hur väljer man rätt konstterapeut?

Det finns några viktiga saker att tänka på när du bestämmer dig för vilken sorts terapeut du vill arbeta med:

1. Vilken konstform hjälper dig mest att uttrycka dig? Det behöver inte vara samma uttrycksform som ger dig mest glädje, även om det är en annan sida som du kan väga in. Det viktigaste i valet av metod är att du känner att den låter dig utforska de frågor du vill arbeta med i terapin, fullt ut och under trygga former.
2. Meriter: alla som arbetar med konstterapi har inte någon särskild examen, men många är certifierade av Art Therapy Credentials Board (ATCB), och alla konstterapeuter har en avancerad utbildning både i behandling av psykisk ohälsa och i konstnärligt arbete. Förutom att leta efter terapeuter som är certifierade av ATCB kan du fråga de terapeuter du överväger hur länge de har arbetat med konstterapi, vilken utbildning de har i metoden och vilka konstnärliga arbetssätt de brukar använda i sina sessioner.
3. Specialiteter: när du väljer terapeut är det viktigt att försöka matcha terapeutens erfarenhet och expertis med de problem du söker hjälp för. Du går väl inte till en kardiolog med ett fotproblem? Då bör du inte heller gå till en terapeut som är specialiserad på missbruk om du söker hjälp för en förlossningsdepression!
4. Hur bekväm du känner dig: Studier visar att den viktigaste faktorn för att en person ska läka i terapi är själva den terapeutiska relationen, och inte terapeutens teoretiska inriktning eller de metoder som används. Det är därför oerhört viktigt att du känner dig bekväm med den terapeut du funderar på att arbeta med.

Längd och pris för en session i konstterapi

Hur en session i konstterapi ser ut beror på personen, men oftast varar den ungefär en till två timmar beroende på upplägget. Hur ofta man ses bestäms från fall till fall vid det första mötet. I ateljé och på privat mottagning i Frankrike kan en session kosta mellan 50 och 90 euro beroende på längden, det konstnärliga material som används och terapeutens ställning som egenföretagare. Notera också att sessioner i konstterapi inte ersätts av den franska sjukförsäkringen. Det kan jämföras med att anlita en advokat mot en narcissist.

Vem kan ha nytta av konstterapi?

Konstterapi passar alla som vill använda konsten för att uttrycka sina känslor. Den kan vara särskilt värdefull för den som söker ett kreativt sätt att komma vidare när livet känns låst. Den kan hjälpa människor att reflektera över mönster som har funnits länge, över problem från det förflutna eller helt enkelt att hitta ett annat sätt att förstå sig själva och andra.

Det går hur som helst inte att med säkerhet veta om konstterapi passar en viss klient. Ingen terapiform passar alla, och klient och terapeut kan behöva pröva olika angreppssätt innan de hittar det rätta.

Litteraturreferenser om konstterapi

Här är ett urval vetenskapliga referenser om fördelarna med konstterapi:

1. Articles scientifiques – DU d’art-thérapie – AFRATAPEM
2. Utilisation de l’art-thérapie chez des patients atteints d’anorexie
3. Présentation de l’Art-thérapie | Cairn.info
4. Littérature scientifique ArtHUG – HUG
5. L’OMS reconnaît les bénéfices de l’art-thérapie pour la santé mentale et physique
6. Art-thérapie et neurosciences : Une approche scientifique pour le bien-être
7. La danse comme appui aux soins en psychiatrie

Slutsats

Sammanfattningsvis erbjuder konstterapi, med sitt kreativa och inkluderande förhållningssätt, ett unikt sätt att utforska och förstå känslor, samtidigt som den främjar det psykiska och fysiska välbefinnandet. Den är tillgänglig för alla och anpassas efter varje människas särskilda behov, så att man kan ta sig igenom olika utmaningar och få bättre livskvalitet. De många fördelarna gör den till en värdefull metod inom området psykisk och känslomässig hälsa.