Hoarding och samlarsyndrom: den dolda kopplingen till toxiska relationer

Har du någon gång funderat över sambandet mellan hoarding, alltså tvångsmässigt samlande, och toxiska relationer? Den här analysen utforskar hur samlandet sträcker sig bortom materiella ägodelar och in i våra sociala relationer, särskilt när det gäller narcissistiska och destruktiva relationer.

Hoarding och samlarsyndrom: mer än materiell oreda

Hoarding finns på en skala, från subkliniska beteenden till allvarliga kliniska tillstånd. Subkliniskt samlande innebär att man sparar onödiga föremål, gör impulsköp eller behåller saker ”för säkerhets skull”. Kliniskt samlande, som i DSM erkänns som en egen diagnos (samlarsyndrom), innebär ett samlande som äventyrar säkerheten och levnadsförhållandena.

Vanliga uttryck är:

• Överdrivet samlande av föremål
• Svårighet att göra sig av med ägodelar
• Farliga eller ohälsosamma miljöer
• Starka störningar i den känslomässiga anknytningen till föremål
• Ett påtagligt lidande vid försök att sortera och rensa.

Samlare: sjukdom eller vana? De psykologiska mekanismerna

Flera psykologiska faktorer driver beteendet:

• Rädslan för brist
• Den känslomässiga bindningen till föremål
• Hoppet om framtida nytta
• Trösten i att samla
• Tidigare upplevelser av umbäranden
• Reaktionen på betydande förluster

Beteendet förstärks ofta hos äldre vuxna, särskilt efter stora förändringar i livet. Forskning visar att samlare tillskriver föremål en överdriven känslomässig betydelse, till exempel genom att spara gamla telefonkataloger därför att de förknippas med viktiga händelser.

Känslomässig hoarding i toxiska relationer

Begreppet samlande kan utvidgas till relationer, särskilt hos människor som utsätts för narcissistisk misshandel. Man samlar på sig och behåller ofta flera destruktiva relationer av olika psykologiska skäl:

1. Det välbekanta: Trots att relationerna skadar känns de bekanta
2. Rädslan för isolering: Fruktan för ensamhet när banden har brutits
3. Hoppet om förändring: Tron att toxiska personer ska bli bättre
4. Bristtänkandet: Rädslan för att inte hitta sundare relationer
5. Normaliseringen av det dysfunktionella: Att växa upp i destruktiva miljöer gör osunda mönster normala.

Parallellen mellan fysiskt och känslomässigt samlande

Det finns slående likheter mellan fysiskt samlande och att hålla fast vid toxiska relationer:

• Att spara ”för säkerhets skull” jämfört med att behålla relationer av rädsla
• Svårigheten att göra sig av med föremål jämfört med svårigheten att avsluta osunda relationer
• Fysiskt belamrande jämfört med känslomässigt belamrande
• Bindningen till oanvändbara föremål jämfört med bindningen till skadliga relationer.

Hur hoarding påverkar den psykiska hälsan

Precis som fysiskt samlande belamrar bostaden skapar samlandet av relationer en känslomässig och psykologisk trängsel:

• Minskad mental klarhet
• Nedsatt känslomässig kapacitet
• Ständig dränering av energi
• Försämrat beslutsfattande
• Begränsat utrymme för sunda relationer
• Kronisk stress och ångest.

Vilken roll spelar psykisk misshandel av en narcissist?

Psykisk misshandel av en narcissist bidrar ofta till samlandet av relationer genom att:

• Skapa mönster av medberoende
• Väcka en rädsla för att bli övergiven
• Manipulera de sociala kontakterna
• Skada din självkänsla
• Normalisera toxiska manipulativa beteenden.

Familjesystemens inflytande

Dynamiken i familjen spelar en avgörande roll:

• Destruktiva familjesystem normaliserar osunda relationer
• Tidig kontakt med narcissistiska beteenden skapar välbekanta mönster
• Lojaliteten mot familjen krockar med sunda gränser
• Trauman som går i arv mellan generationer för de toxiska mönstren vidare.

Sociala och känslomässiga konsekvenser

Att samla på sig toxiska relationer får en rad följder:

1. Social isolering från sunda människor
2. Mindre utrymme för att uttrycka sitt äkta jag
3. Skadat känslomässigt välbefinnande
4. Minskad förmåga att knyta äkta band
5. Påverkan på yrkeslivet
6. Begränsade möjligheter till personlig utveckling.

Anknytningsmönster

Samlandet av relationer speglar ofta djupare problem med anknytningen:

• En otrygg anknytning
• Rädslan för att bli övergiven
• Svårigheten att lita på sunda relationer
• Sökandet efter välbekanta men osunda band
• Kampen för äkta närhet.

Litteratur om hoarding och tvångsmässigt samlande

Här är sju litteraturreferenser som behandlar tvångsmässigt samlande och toxiska relationer:

1. Lemoine, P. (2018). Accumulation compulsive : comprendre et traiter la collection maladive. Paris : Éditions Odile Jacob.
2. Ménard, J. (2020). Les relations toxiques : comment s’en libérer. Lyon : Éditions Le Courrier du Livre.
3. Bourdon, J. (2017). Psychologie de l’accumulation : entre passion et pathologie. Toulouse : Éditions Erès.
4. Miller, M. (2019). Les liens toxiques : comprendre et guérir. Paris : Éditions Le Rocher.
5. Guillemot, M. (2021). Accumulation et dépendance affective : une étude des comportements compulsifs. Revue de Psychologie, 45(3), 245-258.
6. Faure, L. (2016). De l’accumulation à la désorganisation : le cas des accumulateurs compulsifs. Paris : Presses Universitaires de France.
7. Dufresne, S. (2022). Relations toxiques et comportements compulsifs : un cercle vicieux. Journal de la Psychologie Clinique, 58(1), 33-50.

De här referenserna bör ge dig en stadig grund för att utforska tvångsmässigt samlande och hur det samspelar med toxiska relationer.

Slutsats

Samlande, vare sig det är fysiskt eller gäller relationer, bygger på liknande psykologiska mekanismer. I båda fallen klamrar man sig fast vid det som känns välbekant, av rädsla för att sakna eller förlora något viktigt. Tendensen att samla förstärks särskilt i en toxisk relation eller en relation med en narcissist. Följderna för den psykiska hälsan och det känslomässiga välbefinnandet är betydande och skapar en cykel där hoarding, som var tänkt att ge tröst, i själva verket ger mer lidande.