Känslomässig utpressning: så känner du igen emotionell utpressning

Känslomässig utpressning uppstår när du blir manipulerad av din partner. Ofta handlar det om en rad hot som din partner använder för att kontrollera dig. Beteendet gör att du tappar din självkänsla, och om situationen håller i sig riskerar du att hamna i allvarlig känslomässig obalans. Läs den här artikeln om du vill ta dig ur den onda cirkeln.

Känslomässig utpressning: definition

Emotionell utpressning är ett osunt beteende som är mycket vanligt i kärleks- och vänskapsrelationer. Det går ut på att en person använder dina brister och din sårbarhet för att utöva psykologisk press på dig. Det främsta målet är att få dig att göra precis allt som personen vill.

Den som ägnar sig åt utpressning av det här slaget finns bland dina närmaste och använder känslorna som väg för att manipulera dig, medvetet eller omedvetet. Vissa gör det för att få tjänster eller förmåner av dig. Andra kan däremot pressa dig för att skada dig, förstöra din karriär eller helt enkelt svärta ner ditt rykte. 

Utpressarens profil: en manipulativ person

Utpressaren är mycket ofta en person som brottas med psykisk obalans eller ett allvarligt psykiskt problem. Därför finns det vissa saker som kan hjälpa dig att känna igen profilen hos den som utsätter dig för känslomässig utpressning. Här är några typiska drag i personligheten:

• En rädsla för att bli övergiven och för själslig smärta
• Ett medberoende
• Viljan att kontrollera allt
• Låg tolerans för frustration
• Tankefel eller avvikande föreställningar, eftersom personen är fast övertygad om att det han eller hon gör och kräver är rimligt.

Emotionell utpressning: tecknen att känna igen

Här är några tecken som visar att din vän eller partner manipulerar dig:

1. Ständiga tillrättavisningar
2. Hot om att förstöra dig
3. Förakt och likgiltighet för dina känslor

1. Tillrättavisningar i tid och otid

Den som utsätts för känslomässig utpressning av sin mamma, sin familj eller sin partner får alltid skulden för allt och ingenting. Du förväntas bära skulden och de olika anklagelserna. Du måste ta på dig alla misstag, eftersom du ses som problemet i relationen. Utpressaren har makt över dig och vet hur man ska skuldbelägga, och skuldkänslan får dig att tappa tilltron till dig själv.

2. Hot om att förstöra dig

Den manipulativa personen hotar dig på alla möjliga sätt (till exempel med att förstöra allt du håller kärt). Att på det viset tränga in dig i ett hörn med hot skapar ett klimat av rädsla och skräck. Känslomässig utpressning från toxiska föräldrar går till på samma sätt. Personen hittar ett sätt att få dig att tro att du absolut måste vara helt överens med honom eller henne.

3. Förakt och likgiltighet för dina känslor

Trots hoten du utsätts för tar den som angriper dig ingen hänsyn till ditt humör, dina känslor eller hur du mår psykiskt. Det leder till en känsla av isolering som kan få dig att dra dig undan, eftersom du är både sårad och ensam.

Det är avgörande att lämna en relation när du känner att du utsätts för psykiskt våld. Det första steget är att älska dig själv. Kärleken till dig själv är hörnstenen i all äkta glädje i livet. Och den kan finnas djupt inom dig, bakom alla dina sårade känslor av ångest och ovisshet.

Bemöta känslomässig utpressning – 7 lösningar på den här manipulationen

Så här bemöter du den som angriper dig på det mest effektiva sättet:

1. Byt perspektiv
2. Sätt gränser
3. Konfrontera den som manipulerar dig
4. Gå till dig själv
5. Be om hjälp
6. Kompromissen
7. Överväg något annat

1. Byt perspektiv

Du förtjänar mycket mer än det din utpressare utsätter dig för. Ett sätt att reagera är att byta perspektiv: erkänn för dig själv att det är utpressning och hantera saken på ett annat sätt. Om du inte gör det är det tydligt att ditt liv blir ett helvete.

2. Att sätta gränser mot emotionell utpressning

När du drar upp gränser skickar du ett starkt budskap till den som angriper dig: du accepterar inte längre att bli manipulerad. Eftersom du inte längre vill bli kontrollerad är det nödvändigt att bryta mönstret av kontrollerande beteende. Att säga ifrån när du har fått nog och sätta gränser visar att du har återfått tilltron till dig själv. Våga säga ”stopp” till en person som manipulerar utan vare sig gränser eller skam.

3. Konfrontera den som manipulerar dig

Du behöver stå stadigt mot den som manipulerar dig. Om du till exempel fortfarande värdesätter er relation kan de här meningarna hjälpa dig att stå emot känslomässig utpressning mellan partner:   

• ”Du driver vår relation till bristningsgränsen och jag mår väldigt dåligt av det.”
• ”Du tar mig inte på allvar när jag säger att jag är missnöjd med hur du beter dig.”
• ”Vi måste hantera våra meningsskiljaktigheter så att jag slipper plågas och känna mig värdelös.”
• ”Jag rättar mig hela tiden efter dina krav och jag är trött. Jag vill inte leva så här längre.”
• ”Du ska behandla mig med stor respekt, och det förtjänar jag.”
• ”Låt oss prata om det, sluta hota mig och straffa mig.”
• ”Jag accepterar inte längre det här bedrägliga beteendet.”

4. Gå till dig själv

Att känna igen dina egna misstag och/eller känslomässiga triggrar är ett steg mot slutet på den här plågan. Din utpressare kan manipulera dig så fort han eller hon vet att du är starkt fäst vid honom eller henne, eller vid dina närmaste. Personen vet att kärleken gör dig mjuk och väljer sina ord för att få dig att lida och få som han eller hon vill. Våga därför ifrågasätta dig själv och arbeta med de här triggrarna eller känslomässiga sprickorna. Då kan du säga ”nej”.  

5. Be om hjälp

De som ägnar sig åt känslomässig utpressning erkänner sällan vad de gör. Om du är mån om er relation kan du be din partner att träffa en psykolog. Ni kan gå i parterapi för att reda ut saker och ting. Känslomässig utpressning i en parrelation kan till exempel inte hanteras på samma sätt som den som förekommer i en vänskapsrelation.

6. Kompromissen

Om den som plågar dig är mottaglig för tanken på att skapa ett lugnt klimat i relationen, det vill säga att minska den omedvetna eller medvetna känslomässiga utpressningen, så acceptera kompromissen. De som går med på en kompromiss visar att de vill anpassa sig, bli bättre och lära sig mer. Äkta kärlek känner ingen utpressning. Så om du kan rädda er relation, som ska vara sund, är det värt att välja kompromissen.

7. Överväg något annat

Inom psykologin kan känslomässig utpressning ses som en beteendestörning, och den som har den behöver få lämplig behandling. Om ingenting fungerar trots alla dina ansträngningar: ta helt enkelt bort personen ur ditt liv. Det bästa är att glömma den här narcissisten. Dra dig ur relationen, så står du åtminstone inte längre under personens kontroll.  

Följderna av emotionell utpressning

Gränsen mellan känslomässig manipulation och känslomässig utpressning är inte särskilt skarp. Båda skapar otrygghet hos den som utsätts. De för in stress och rädsla i ditt liv, och därför tappar du gradvis tilltron till dig själv. Att leva i ett klimat av skräck och hot – en form av våld i nära relationer – kan leda till personlighetsstörningar.

Under sådana förhållanden går känslomässig utpressning och skilsmässa ofta hand i hand. Att inte vara fri att stå för sina egna livsval är en annan följd av beteendet.

Litteraturreferenser om känslomässig utpressning

Här är sju litteraturreferenser på temat känslomässig utpressning:

1. Forward, S., & Frazier, D. (1998). Le chantage affectif : quand ceux que nous aimons nous manipulent. Paris : Le Grand Livre du Mois.
2. Green, E. (2022). Le chantage émotionnel : comprendre et se protéger face aux dépendances affectives, violences psychologiques, relations toxiques et autres types de harcèlement. Modern Mind Media.
3. Hirigoyen, M.-F. (2009). De la peur à la soumission. Empan, 73(1), 13-20.
4. Poussin, G. (1998). Un conflit destructeur. Enfances & Psy, 4, 13-20.
5. Le Run, J.-L. (1998). Conflit de loyauté. Enfances & Psy, 4, 21-28.
6. Michard, P. (2005). La thérapie contextuelle de Boszormenyi-Nagy : une nouvelle figure de l’enfant dans le champ de la thérapie familiale. Bruxelles : De Boeck.
7. Van Gisjeghem, H. (2003). Le syndrome d’aliénation parentale. Journal du droit des jeunes, 222, 24-26.

De här referenserna ger ett fördjupat perspektiv på känslomässig utpressning, hur den yttrar sig och vilka psykologiska följder den får.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis är känslomässig utpressning en försåtlig form av manipulation som allvarligt kan skada den utsattas känslomässiga balans och självkänsla. Den här formen av psykologisk press, som ofta utövas av närstående, syftar till att kontrollera genom rädsla, skuld eller nedvärdering. Det är avgörande att du som berörs känner igen tecknen på den destruktiva dynamiken och skyddar dig med tydliga strategier, som att sätta gränser, be om hjälp eller, om det behövs, dra dig ur relationen för att värna ditt känslomässiga och psykiska välbefinnande.

Läs också: Känslomässig utpressning från föräldrar

Känslomässig utpressning håller ofta ett medberoende vid liv: vår plan för att ta dig ur ditt medberoende kompletterar de här 7 lösningarna.