Separationsångest, ibland kallad övergivenhetssyndrom, hänger nära ihop med ångesten inför att bli övergiven. Tillståndet påverkar en människas relationer på flera sätt, oavsett om det gäller kärlek, vänskap eller familj. Här är det som är viktigt att veta.
Vad är separationsångest och rädsla för att bli övergiven?
Personer med separationsångest har en ihållande rädsla för att bli avvisade eller isolerade. Den kännetecknas av symtom som otrygghet och medberoende, men den här formen av rädsla för att bli övergiven är ingen formell psykiatrisk diagnos.
Om en person upplever ett stort lidande i sitt liv på grund av rädslan för att bli övergiven kan en specialist på psykisk hälsa diagnostisera ett närliggande tillstånd, till exempel ångest eller depression. Både barn och vuxna kan uppleva den här känslan – separationsångest som vuxen är vanligare än man tror – och den kan leda till känslomässigt lidande och göra det mycket svårt att knyta relationer.
Var kommer separationsångest ifrån?
Separationsångest har ofta sitt ursprung i traumatiska upplevelser under barndomen, alltså barndomstrauma, enligt många specialister inom psykologi. Den starka känslan av att vara bortglömd, avvisad eller utestängd kan ha uppstått efter en långvarig tid nära en person (förälder, barnflicka osv.) som var opålitlig, kränkande eller frånvarande.
Vill du frigöra dig från detta grepp?
Även om rädslan för att bli övergiven lätt kan härledas till problem i relationen till mamman och/eller pappan kan vilken relation som helst vara grundorsaken till separationsångest. Till exempel kan förlusten av en älskad person, när som helst i livet, också bidra till att separationsångest utvecklas. Och om en make, maka eller kärlekspartner väljer att avsluta relationen kan även det leda till en rädsla för att bli övergiven.
Kroppsliga och psykiska sjukdomar, att bli avvisad i kärlek, dålig behandling på jobbet eller brist på karriärmöjligheter, liksom ekonomisk stress, kan vara andra källor till separationsångest. I vart och ett av fallen kan den drabbade känna sig arg eller hotad, vilket riskerar att påverka hens framtida relationer.
Vilka följder får separationsångest?
Separationsångest kan ge känslomässiga och beteendemässiga symtom. Även om de kan yttra sig olika hos olika personer är de vanligaste tecknen följande:
Ångesten inför att bli övergiven hänger ofta ihop med osäkerhet. Eftersom de har svagt självförtroende känner sig personer med rädsla för att bli övergivna inte trygga i sina känslor eller i sina vänskaps-, familje- och kärleksrelationer. De känner sig nedvärderade och tror att de inte förtjänar att ha en relation med någon.
- Medberoende – ett känslomässigt beroende
Känslomässigt beroende är också ett av symtomen kopplade till rädslan för att bli övergiven. En person som drabbas kan nämligen känna ett starkt behov av andras närvaro. För hen har den närvaron en lugnande effekt och gör att ångesten hålls borta.
- Obalanserade parrelationer
Separationsångest kan få någon att stöta bort andra, men den kan också få motsatt effekt. Den som är rädd för att bli lämnad kan vägra att lämna sin partner, även om hen sitter fast i en osund relation. Hen kan vara rädd för att inte hitta någon annan eller tro att hen inte förtjänar att bli bättre behandlad.
- Störda familjerelationer
För en person med separationsångest är familjerelationerna en källa till ångest. Hen har i regel svårt att lita på andra. Det bidrar till en tung och destruktiv stämning i familjen. Den som är rädd för att bli övergiven klarar inte av att hävda sig. Hen känner sig besviken, hotad, avvisad och frustrerad. På grund av det kan hen bli distanserad, till och med aggressiv.
Hur övervinner du rädslan för att bli övergiven?
Att övervinna separationsångest kan vara svårt. Men det är aldrig för sent att börja anstränga sig. Framför allt går det att lära sig tekniker som hjälper dig.
Med rätt metoder kan du läka och övervinna din ångest, så att du kan främja och vårda sunda och positiva relationer i ditt liv.
- Ta reda på ditt anknytningsmönster
Vi utvecklar våra anknytningsmönster under barndomen, enligt anknytningsteori. De beror på hur våra föräldrar behandlade oss. De kan påverka hur vi reagerar på människor genom hela livet, långt efter att vi har blivit vuxna.
Att identifiera ditt anknytningsmönster kan ge dig en inblick i dina rädslor och göra dig mer medveten om dina beteenden. Med tiden kan du lära dig att knyta an till andra på ett sundare sätt. Här är de fyra huvudsakliga anknytningsmönstren: ambivalent anknytning (ängslig), undvikande anknytning, desorganiserad anknytning – tre former av otrygg anknytning – och trygg anknytning.
- Lär känna dig själv
Även om det är vanligt att personer som är rädda för att bli övergivna skäms, kan det bli lättare att hantera dina rädslor om du reflekterar över dem. De här rädslorna är ofta djupt rotade, och de försvinner knappast om du ignorerar dem. Att möta dina känslor kan hjälpa dig att göra positiva förändringar i ditt liv.
- Be en terapeut om hjälp
Separationsångest är ett komplext lidande och kan vara svårt att få bukt med på egen hand. Med hjälp av en terapeut kan du lära dig mer om dina rädslor och var de kommer ifrån. En psykoterapeut kan till exempel hjälpa dig att frigöra dig från greppet av ett traumatiskt förflutet som du bär inom dig.
Vänd dig till en vårdprofessionell
Du börjar då förstå orsakerna till den separationsångest du har upplevt. Det hjälper dig att börja bearbeta ditt trauma från det förflutna och bygga sundare relationer nu och i framtiden.
Litteraturreferenser om separationsångest och övergivenhet
Här är sju litteraturreferenser på franska på temat övergivenhetssyndrom:
- Bowlby, J. (1983). La perte : dépression et mélancolie. Éditions de l’Organisation.
(Även om Bowlby är en anglosaxisk författare är hans arbeten om anknytning grundläggande för att förstå separationsångest och rädslan för att bli övergiven.) - Kernberg, O. F. (1999). L’angoisse de séparation et le syndrome de l’abandon. In Psychanalyse et psychopathologie. Paris : Éditions Dunod.
- Roussillon, R. (2005). Les rapports d’attachement : effets sur la personnalité et la psychopathologie. Paris : Éditions Erès.
(Boken utforskar effekterna av tidiga anknytningar, som hänger ihop med övergivenhetssyndromet.) - Favez, N. et al. (2009). La relation parent-enfant et le syndrome de l’abandon : enjeux et interventions. Revue française de psychanalyse, 73(2), 203-218.
- Guérin, É. (2010). Le syndrome de l’abandon : approches thérapeutiques et cliniques. Psychiatrie française, 85(4), 299-312.
- Bourguignon, M. (2013). L’impact du syndrome de l’abandon sur la vie affective et relationnelle. In Psychologie de l’attachement. Paris : Éditions PUF.
- Mourot, G. (2017). Syndrome de l’abandon et résilience : étude de cas et approches thérapeutiques. Revue de Psychologie, 62(1), 45-58.
De här referenserna ger dig en bra utgångspunkt för att utforska ämnet separationsångest ur olika vinklar.
Slutsats
Sammanfattningsvis är separationsångest en komplex verklighet som påverkar våra relationer på djupet, oavsett om det gäller kärlek, vänskap eller familj. Att förstå dess ursprung och hur den yttrar sig är avgörande för att kunna påbörja en läkningsprocess. Med uppriktig självreflektion och stöd av en professionell går det att övervinna denna förlamande rädsla och bygga sunda och balanserade band. Genom att möta rädslan för att bli övergiven med empati och öppenhet kan var och en hoppas på att hitta vägen till mer berikande och äkta relationer.
Vill du frigöra dig från detta grepp?
De kompletta frigörelserna från narcissism (PDF-bok) och den eteriska oljan Musc hjälper dig steg för steg – i din egen takt, hemma.
Vill du frigöra dig från detta grepp?
De kompletta frigörelserna från narcissism (PDF-bok) och den eteriska oljan Musc hjälper dig steg för steg – i din egen takt, hemma.
Vill du frigöra dig från detta grepp?
De kompletta frigörelserna från narcissism (PDF-bok) och den eteriska oljan Musc hjälper dig steg för steg – i din egen takt, hemma.
Vill du frigöra dig från detta grepp?
De kompletta frigörelserna från narcissism (PDF-bok) och den eteriska oljan Musc hjälper dig steg för steg – i din egen takt, hemma.