Hjälp för dig som utsätts för våld i nära relationer i Sverige: kontakter och praktiska steg

Den här sidan handlar om Sverige och om vilken hjälp du kan få vid våld i nära relationer. Vi hjälper dig att välja rätt kontakt efter situationen: vid omedelbar fara ringer du 112, när du behöver stöd, råd eller bara någon som lyssnar kan du ringa Kvinnofridslinjen på 116 016, och ett barn kan själv höra av sig till Bris på 116 111. Språket på en sida visar inte var du befinner dig: om du befinner dig i ett annat land, använd guiden för just det landet. Vi har också en guide för Frankrike och en guide för Rumänien, som beskriver andra länders hjälpsystem. Alla uppgifter i den här guiden är kontrollerade den 10 november 2026 – och om du är i omedelbar fara väntar du inte med att ringa 112.

Akut fara: ring 112

I Sverige är 112 nödnumret för polis, ambulans och räddningstjänst, och samtalet är kostnadsfritt. SOS Alarm ansvarar för nödnumret på uppdrag av svenska staten. När du ringer säger du först var du befinner dig – exakt adress eller närmaste kända plats – och sedan vad som händer: ”Min partner hotar mig just nu och jag är rädd för min säkerhet”, tillsammans med din exakta plats. Om någon är skadad talar du om det direkt, så att en ambulans skickas. Håll dig lugn och svara kort på operatörens frågor; de styr vilken hjälp som skickas till dig. Samla inte bevis innan du ringer: din säkerhet går alltid före dokumentation, och du ska inte stanna kvar i en farlig situation för att fotografera eller spela in något.

Kvinnofridslinjen 116 016 – nationellt stöd dygnet runt

Kvinnofridslinjen är Sveriges nationella stödlinje för dig som utsatts för hot eller våld – fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Linjen drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet på regeringens uppdrag, och personalen har kunskap om våld. Du kan ringa dygnet runt, samtalet är gratis och du är anonym. Numret 116 016 gäller sedan den 28 april 2025 som ett EU-gemensamt nummer, och det tidigare numret 020-50 50 50 fungerar fortfarande. Tänk på att du bara kan ringa inifrån Sverige och att det inte går att skicka sms till linjen; chatten på kvinnofridslinjen.se har fasta tider (måndag 15–21, tisdag 8–13, torsdag 15–21, fredag 9–16, söndag 11–17). Linjen vänder sig till dig som är eller har varit utsatt, till närstående – anhöriga, vänner, kollegor och chefer – och till yrkesverksamma, utan åldersgräns. Kvinnofridslinjen är ingen jourcentral: vid akuta händelser hänvisar linjen själv till 112. Vet du inte var du ska börja räcker en enkel mening: „Hej, jag vet inte riktigt vad jag behöver, men det händer saker i min relation som känns fel.“ Du bestämmer tempot och hur mycket du berättar.

Om ett barn far illa: Bris 116 111

Du som är under 18 år kan kontakta Bris, en stödlinje för barn och unga. Telefonen är alltid öppen – även på natten – och du kan också sms:a dygnet runt eller chatta på Bris webbplats. Det kostar ingenting, du behöver inte säga vem du är, och de som svarar är utbildade kuratorer med tystnadsplikt; det går också bra att prata engelska i telefon. Bris har dessutom en sida för vuxna som är oroliga för ett barn. Är ett barn i omedelbar fara ringer du 112 – precis som för vuxna gäller att säkerheten kommer före allt annat.

Så väljer du rätt kontakt

Situation	Vänd dig först till
Pågående våld, hot eller omedelbar fara	112
Du behöver prata, få råd eller bli orienterad	Kvinnofridslinjen 116 016, dygnet runt
Du är under 18 och behöver stöd	Bris 116 111, öppen även på natten
Du söker skyddat boende eller stöd nära dig	Kvinnojour via Unizons ”Hitta stöd”
Du är anhörig och vill rådgöra	Kvinnofridslinjen 116 016, även för närstående
Du är skadad och behöver vård	112 vid akut skada; annars vårdguidningen 1177

Förbered ett samtal utan att utsätta dig

Om din telefon eller dator kan vara övervakad tänker du igenom hur du kontaktar hjälp. Privatläge i webbläsaren döljer inte allt: besök kan synas i routerns historik, i molntjänster som synkroniseras eller i konton som den andra personen har tillgång till. Byt därför inte lösenord och radera inte webbhistorik plötsligt – sådana förändringar kan väcka misstankar. Gör i stället förändringarna i lugn takt och helst efter råd från en stödlinje. Det säkraste är att använda en enhet som den våldsutövande personen inte har tillgång till: en arbetstelefon, en biblioteksdator eller en väns mobil. Kvinnofridslinjen och Unizon har information om säkrare surfning och en knapp för att snabbt lämna sidan. En sådan knapp raderar inte besökshistorik och garanterar inte att besöket förblir dolt. Ring gärna Kvinnofridslinjen om du är osäker på vad som är säkrast i just din situation – de har hört frågan många gånger förr.

Skyddat boende, vård och juridiskt stöd

Unizon samlar över 140 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer i hela Sverige; via Unizons ”Hitta stöd” och deras Boendebank kan du söka efter stöd och skyddat boende nära dig. Fråga om orientering i stället för att förutsätta att platser är lediga – jourerna hjälper dig att tänka nästa steg oavsett. Söker du vård för skador ber du vården dokumentera i journalen vad som hänt; sådan dokumentation kan bli viktig om du senare anmäler. Vid akut skada ringer du 112, och för vårdguidning når du 1177. Juridiskt gör du en anmälan till polisen via polisen.se eller genom att besöka en polisstation; där finns också aktuell information om vilka skyddsåtgärder som finns. Kvinnofridslinjen kan hjälpa dig vidare till rätt instans. Vi lovar inget utfall i något ärende – men du har rätt att få veta vilka vägar som finns.

Om du vill hjälpa någon närstående

Den viktigaste hjälpen är ofta att lyssna utan att pressa. Fråga vad som skulle hjälpa just nu, och erbjud konkret stöd: en plats att förvara dokument, en skjuts, ett överenskommet kodord om hen behöver larma i tysthet. Konfrontera inte den som utövar våld – det kan öka risken för din närstående. Stötta personen oavsett om hon eller han lämnar relationen eller inte, och sätt inte ditt stöd som villkor för en separation. Du kan själv ringa Kvinnofridslinjen för råd som anhörig; det är precis vad linjen finns för.

Vanliga frågor

Kan jag söka hjälp utan fysiskt våld?

Ja. Kvinnofridslinjen ger stöd vid fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, och hot samt kontroll räcker för att du ska kunna söka stöd. Du behöver inte vänta tills något „tillräckigt allvarligt“ har hänt.

Måste jag bevisa att den andra personen är narcissistisk?

Nej. De här stödlinjerna kräver ingen sådan diagnos. Beskriv i stället konkreta beteenden – hot, kontroll, isolering, rädsla – och vad som händer i din vardag. Diagnoser ställs av legitimerad personal och är aldrig ett krav för att få hjälp.

Behöver jag boken från webbplatsen – och var finns fler artiklar?

Nej. Den här guiden och de offentliga resurserna fungerar helt oberoende av produkter. Fler artiklar på svenska hittar du här.

Vi har kontrollerat telefonnummer, öppettider och beskrivningar i den här guiden den 10 november 2026. Nummer och villkor kan ändras – kontrollera alltid aktuella uppgifter på kvinnofridslinjen.se, bris.se, unizon.se och sosalarm.se. Om du är i omedelbar fara dröjer du inte med att ringa 112.