Mytoman: vad är en mytoman? Symtom och behandling av mytomani

Mytomani är mer än en vanlig lögn: det är en beteendestörning som fortfarande är ganska okänd. En mytoman har svårt att skilja verklighet från lögn. Eftersom ämnet är så dunkelt används ordet ofta slarvigt och i alla möjliga sammanhang. Fenomenet är dessutom så komplext att det är svårt att få grepp om. Därför går vi igenom ämnet tillsammans med dig.

Mytoman – betydelse: vad är en mytoman?

Inom psykiatrin räknas mytomani som ett sjukligt psykiskt tillstånd. Enkelt uttryckt handlar det om en benägenhet att använda lögnen för att uppfinna verkligheten på nytt, utan att vara medveten om det. En nyansering behövs dock, för det är inte fråga om en vanlig lögn (narcissistens lögner).

• Beteendet beskrevs först av psykiatern Anton Delbruck år 1891. Men förståelsen av mytomani är fortfarande ganska oklar, vilket publiceringen av DSM-5 visar. Det finns ännu mycket som ligger i dunkel. Sjukdomen kan nämligen dölja ett verkligt lidande hos personen.
• Att ljuga kan dessutom vara något naturligt hos ett barn som ännu inte ser gränsen mellan verklighet och fantasi. Men i vuxen ålder kan det övergå i en beteendestörning.
• Det bör dock nämnas att fall av mytomani hos barn och tonåringar har diagnostiserats. Så till den grad att man har frågat sig om mytomani är en ärftlig sjukdom. Så är det inte, men man kan ändå se manipulativa, godtrogna eller frånvarande föräldragestalter hos vissa mytomaner.

• Målet för en mytoman är att förvränga verkligheten för att nå en värld av självförhärligande. Men också att skapa en verklighet som gör det möjligt att fly den verklighet som påminner om ett tidigare trauma.

Behandling av mytomani

Att behandla mytomani med läkemedel är ännu inte möjligt. Det är en av de psykiska störningar som ser enkla ut på ytan men som har en komplex sida.

• Den bästa hjälpen mot sjukdomen mytomani är fortfarande behandling genom psykiatrisk eller psykologisk terapi.
• Att vända sig till en psykiater som är specialiserad på mytomani kan ge en tydlig förbättring av det psykiska måendet. Störningen kan ibland hänga ihop med olika trauman eller chocker i det förflutna.
• Mytomanin skulle därmed vara en följd av något ont i det förflutna som personen inte har kommit över. Det första steget är alltså att ta reda på orsaken till störningen.
• Det största problemet med behandlingen är att den sjuka inte själv ser sig som sjuk. Hen är trygg i sin egen verklighet och vill inte lämna den. Det är det steget som är svårast enligt psykoanalysens syn på mytomani.

I en relation är det ofta den manipulativa sidan som syns: känn igen en manipulativ mytoman.

Vilka symtom har en mytoman?

För att skilja mytomani, som är en psykiatrisk sjukdom, från en vanlig lögn finns det en punkt som sticker ut. En mytoman skiljer inte mellan verkligheten och sina påhitt. I hens upplevelse finns de på riktigt. Något enkelt mytoman test finns inte, men här är symtomen som används inom psykiatrin, och även av psykologer, för att diagnostisera mytomani:

• Lögnerna upprepas ständigt;
• Hur mycket påhitten förvränger verkligheten kan variera i styrka. Det kan gå från ändrade smådetaljer till att personen uppfinner hela sitt liv på nytt;
• Dålig självkänsla och ett visst bristande självförtroende;
• När en mytoman ställs inför sina lögner har hen svårt att acceptera verkligheten. Det gäller även om hen konfronteras med bevis på lögnen. Skälet är att hen själv verkligen tror på sina lögner.

Psykotisk mytoman eller patologisk lögnare?

Att hitta det som utlöste störningen hos en mytoman är en vansklig uppgift. Psykiatrer är dock överens om att mytomani ofta uppstår som ett svar på en allvarlig känslomässig chock. Det är den som personen till varje pris försöker fly från. Det kan handla om en närståendes död, kärleksbesvikelser, beskedet om en obotlig sjukdom eller upprepade misslyckanden i skolan eller arbetslivet.

• Patologisk mytoman : I det här fallet flyr personen verkligheten. Det tar sig ofta uttryck i bristande mognad eller svag självkänsla. Detta är vad som kallas patologisk mytomani.
• Psykotisk mytoman: Mytomanin är psykotisk när vanföreställningarna inte har någon koppling till verkligheten. De kommer ur en psykos, som schizofreni, vanföreställningssyndrom eller en manisk fas. Här hänger den ihop med andra psykiska störningar och deras kännetecken.

Olika typer av mytomani

Utöver detta delas den också in i 4 typer av vissa specialister

• Fåfäng (personen skryter och för ibland fram argument som är antingen rimliga eller groteska),
• Kringirrande (personen flyr ständigt verkligheten och kan inte möta den),
• Elakartad (tjänar till att kompensera en känsla av underlägsenhet),
• Pervers (den här formen närmar sig bedrägeri).

Allvarliga följder för hur en mytoman mår

Lögnen kan få mycket stor betydelse i en människas liv. För den här psykiska störningen finns det i sig ingen möjlig försämring. Den övergår nämligen inte i någon annan form av det sjukliga tillståndet.

• Det verkliga problemet ligger i vardagen för den som drabbas. Omgivningen blir irriterad på påhitten. De kan uppfatta det mytomanen gör som avsiktligt och inte ofrivilligt. Hen blir då ännu mer isolerad, vilket bara förvärrar det psykiska måendet.
• Förutom besvären hen kan orsaka andra kan hen också vara en fara för sig själv. Den blinda tron på de egna påhitten kan nämligen leda till farliga situationer. Ta det långsökta exemplet med en mytoman som tror sig ha en viss fysisk förmåga och som frestas att bevisa det. Hen riskerar helt säkert allvarliga skador i bästa fall, och att dö i värsta fall.

Skillnaden mellan lögnare och mytoman

Även om sjukdomen kan likna att helt enkelt ljuga finns det en nyans. En lögn kan i vissa lägen användas av ”goda” skäl, till exempel för att skydda någons känslor. Eller för att få barn att drömma med hjälp av sagor. Så är det inte här. En mytoman har inget sådant mål.

• Lögnare, oavsett nivå, kan inte likställas med mytomaner. En inbiten lögnare eller en manipulativ person förvränger verkligheten fullt medveten om vad hen gör. Dessutom används lögnen för att nå ett bestämt mål via den man talar med. Den är ett verktyg för att dölja information och vända en situation till sin egen fördel. Så hur vet man om någon ljuger medvetet eller är mytoman? Skillnaden ligger just i medvetenheten.
• En mytoman ljuger däremot utan att vara medveten om sina påhitt. Hela livet är insvept i en slöja av egna lögner. Det är den barriären som låter hen skydda sin världsbild och sin känslighet.

Varför ljuger en mytoman?

Det måste medges att lögnen är ett praktiskt verktyg för att ta sig ur en knipa. Men en mytoman, som tvångsmässig lögnare, ljuger av helt andra skäl. Det kan drivas av stark självkärlek, uttalad narcissism eller ett sårat ego. En mytoman står inte ut med verkligheten och kan inte möta den. Det är också därför hen själv tror på sina påhitt.

Litteratur om mytomani

Här är sju vetenskapliga referenser på temat mytomani:

1. Dupré, Ernest. La Mythomanie, étude psychologique et médico-légale du mensonge et de la fabulation morbides. Paris : Imprimerie de J. Gainche, 1905.
2. Journiac, Kevin, et Viviane Rohart. « La mythomanie dans une perspective addictologique : le mensonge comme un pharmakon ». Psychotropes, vol. 24, no 2, 2018, pp. 5-22.
3. Cyrulnik, Boris. Les nourritures affectives. Paris : Odile Jacob, 1993.
4. Mijolla-Mellor, Sophie de. « Mensonge et vérité en psychanalyse ». Revue française de psychanalyse, vol. 59, no 5, 1995, pp. 1315-1325.
5. Neveu, Pascal. Les manipulateurs sont parmi nous. Paris : Éditions de l’Homme, 2008.
6. Biland, Claudine. « La mythomanie : définition, causes, symptômes, traitement ». Santé Magazine, 9 février 2022.
7. Fondation Descartes. « Vérité et insincérité : mensonge, délire, fabulation, mythomanie et mauvaise foi ». 2020.

De här böckerna och artiklarna ger en fördjupad bild av mytomani, hur den yttrar sig och vad den innebär psykologiskt.

Slutsats: vad är en mytoman?

Sammanfattningsvis är mytomani en komplex störning som ofta missförstås och är svår att skilja från en vanlig lögn. Det sjukliga beteendet speglar ett behov av att uppfinna verkligheten på nytt, ofta för att fly från tidigare trauman. Även om det inte finns någon specifik läkemedelsbehandling kan en anpassad terapi hjälpa till att förstå och behandla störningen. En mytoman, som är fångad i sina egna lögner, har ofta svårt att acceptera sitt tillstånd, vilket gör läkningen känslig och kräver specialiserat psykiatriskt eller psykologiskt stöd.

Läs också:

• Hur pratar man med en narcissist?
• Manipulativ narcissist