Gaslighting: definition, ursprung och former av manipulation

Ordet gaslighting används allt oftare, men för många är det fortfarande oklart exakt vad det står för. Det betecknar en subtil och försåtlig form av manipulation som går ut på att få en person att tvivla på sin egen verklighet. Beteendet kan få allvarliga följder för den som utsätts och lämna efter sig en känsla av förvirring och otrygghet. Den här artikeln förklarar begreppet gaslighting: definition, ursprung, olika former och psykiska återverkningar.

Vad är gaslighting? Definition

Vad innebär gaslighting? Gaslighting är en process av psykologisk manipulation där en person eller en grupp får en annan person att tvivla på sin uppfattning, sitt minne eller sin psykiska hälsa. Den utsatta förmås ofta att tro att hens känslor, tankar eller minnen är felaktiga eller överdrivna. Det kan gå så långt att hen får för sig att hen är psykiskt instabil.

Ursprungligen kommer begreppet från en brittisk pjäs med titeln Gas Light (1938) och filmatiseringen av den från 1944. I berättelsen manipulerar en man sin hustru genom att ändra ljusstyrkan i husets gaslampor och samtidigt förneka förändringen. Knepet får hustrun att tvivla på sina sinnen och sitt psykiska tillstånd – det är alltså därifrån det vi i dag menar när vi säger att gaslighting betyder att förvränga någons verklighet.

Orsakerna bakom gaslighting

Gaslighting kan förekomma i olika slags mellanmänskliga relationer: i ett förhållande, i familjen, bland vänner eller på jobbet. Orsakerna hänger ofta ihop med en strävan efter kontroll och dominans. Personer med narcissistiska drag eller antisocial personlighetsstörning kan ta till den här manipulationen för att behålla en form av makt i relationen. Motiven bakom gaslighting är bland annat:

• Att behålla kontrollen: En manipulativ person vill ofta behålla övertaget över den utsatta.
• Att stärka en idealiserad självbild: Genom att nedvärdera den andra göder den som gaslightar sin egen självbild och intar en dominerande position.
• Skydd mot kritik: Gaslighting gör att den som manipulerar kan avleda uppmärksamheten från sina egna brister eller misstag.

Olika former av gaslighting

Gaslighting kan ta sig olika former, som alla syftar till att få den utsatta ur balans och göra hen beroende av den som manipulerar.

1. Förnekande av verkligheten

Den som gaslightar kan förneka händelser som faktiskt har ägt rum, till exempel genom att säga: ”Det där har aldrig hänt” eller ”Du överdriver”. Tekniken får den utsatta att tvivla på sina minnen.

2. Vägran att kommunicera

I vissa fall kan den som manipulerar vägra all kommunikation kring känsliga ämnen och säga: ”Om du fortsätter att prata om det där går jag”. Tystnaden tvingar den utsatta att tiga för att inte förlora gillandet från eller bandet till den som gaslightar.

3. Motsägelsen

Den som manipulerar säger ständigt emot den utsatta för att ifrågasätta hens uppfattning. Till exempel: ”Jag har redan sagt att det inte är sant” eller ”Du minns fel, det var inte så det gick till”.

4. Avledningen

Den som gaslightar byter ämne eller styr om samtalet för att slippa få sitt beteende ifrågasatt. Hen kan dra upp en gammal händelse för att få diskussionen på andra spår: ”Kom ihåg att du inte ens fanns där när jag behövde dig”.

5. Förminskande av känslor

Den här formen av gaslighting går ut på att förminska den utsattas känslor. Den som gaslightar säger saker som ”Du grubblar för mycket” eller ”Det är en bagatell, varför gör du en höna av en fjäder?” för att göra den utsatta sårbar.

6. Fysisk gaslighting

Gaslighting kan omfatta fysiska angrepp som följs av att handlingen eller dess allvar förnekas. Efter att ha använt fysiskt tvång kan den som manipulerar till exempel säga: ”Jag gjorde dig inte illa, du är för känslig”.

7. Gaslighting via ombud

Gaslighting via ombud (by proxy) innebär att utomstående personer, så kallade flying monkeys, används för att få den utsatta ur balans. Det kan vara närstående som tar parti för den som manipulerar och på så sätt förstärker tvivlet hos den utsatta.

Gaslighting: exempel på situationer

Gaslighting förekommer i många olika sammanhang. Här är några konkreta exempel på den här manipulationen i olika slags relationer:

• Kärleksrelationer: Gaslighting i ett förhållande kan vara en partner som är otrogen mot sin sambo och blankt förnekar det uppenbara genom att kalla henne ”paranoid”.
• Familjerelationer: En förälder kan få sitt barn att tvivla genom att förneka att hen har sagt något, trots att barnet är säkert på sin sak.
• Arbetslivet: Gaslighting på jobbet kan vara en chef som manipulerar en anställd genom att förneka viktig information eller systematiskt nedvärdera hens arbete.
• Vänner och sociala relationer: Vänner kan ständigt förminska en person genom att kalla hen ”för känslig” eller ”oförmögen att tåla ett skämt”.

Varför är gaslighting så effektivt?

Gaslighting bygger på mycket bestämda psykologiska mekanismer. Genom att rubba den utsattas uppfattning tar den som manipulerar övertaget. Vissa egenskaper hos den utsatta kan också spela en roll:

• Personliga förutsättningar: Personer vars barndom präglats av konfliktfyllda relationer eller känslomässig otrygghet löper större risk att utsättas för gaslighting.
• Empati och altruism: De utsatta är ofta empatiska personer som försöker förstå den andra och som är beredda att ifrågasätta sig själva.
• Rädsla för att bli övergiven: Oron för att förlora en viktig relation får vissa att acceptera kränkande situationer.

Litteraturreferenser

Här är en lista med 7 litteraturreferenser på temat gaslighting:

1. Hirigoyen, M.-F. (2000). Le harcèlement moral : La violence perverse au quotidien . Syros.
2. Besson, P. (2018). La manipulation mentale : Définition et enjeux psychologiques . Editions de la Nouvelle Revue.
3. Courtet, P. (2013). Les blessures de l’âme . Odile Jacob.
4. Beauvois, J.-L., & Joule, R.-V. (2011). Petit traité de manipulation à l’usage des honnêtes gens . Presses Universitaires de France.
5. Atwood, M. (2010). Le syndrome de Stockholm : Pourquoi restons-nous avec des manipulateurs ? Seuil.
6. Lévy, B. (2012). Psychologie de la manipulation : Définir, comprendre et résister . Dunod.
7. Dufour, D. (2011). La manipulation affective dans le couple : Comment la reconnaître et y faire face . Eyrolles.

Slutsats: gaslighting berövar dig din verklighet

Gaslighting är en komplex och försåtlig form av psykologisk manipulation som syftar till att beröva en person hens egen uppfattning om verkligheten. Effekterna är ofta osynliga men kan vara förödande för den som utsätts: de får hen att tappa självförtroendet och gör hen sårbar för dominans. Fenomenet är inte begränsat till kärleksrelationer; det visar sig också i familjer, på arbetet och i vidare sociala nätverk.