Trauma bonding: barndomstrauma som vuxen och destruktiva band

Ett barndomstrauma är en smärtsam erfarenhet som lämnar djupa och osynliga spår. De känslomässiga ärren påverkar hur en människa uppfattar och går in i sina relationer som vuxen. Narcissister utnyttjar ofta sårbarheter från barndomen för att bygga upp manipulativa relationer. Den här artikeln utforskar hur trauma från barndomen formar destruktiva relationer i vuxen ålder, med särskilt fokus på trauma bonding.

Vad är ett barndomstrauma?

Med barndomstrauma menas varje omvälvande händelse som får bestående psykologiska följder för barnet; ibland talar man också om utvecklingstrauma. Det kan handla om:

• Fysiska eller sexuella övergrepp : Fysiskt våld eller sexuella övergrepp från en förälder eller en vuxen som barnet litar på.
• Känslomässig försummelse : Brist på kärlek, uppmärksamhet eller känslomässigt stöd.
• Psykisk misshandel : Förolämpningar, förödmjukelser eller manipulation från en vuxen.
• Förlust eller övergivenhet: En förälders död eller att bli övergiven av en vårdnadshavare.

Sådana erfarenheter får ofta barnet att känna sig ansvarigt för situationen, eftersom det inte kan föreställa sig föräldern som ”ond”. Det grundläggande behovet av anknytning driver barnet att utveckla försvarsmekanismer där det anklagar sig självt för föräldrarnas dåliga beteende.

Barndomstrauma – vuxen ålder: tecken på ett obearbetat trauma

Ett barndomstrauma som inte behandlas kan få många långsiktiga följder. Vuxna som har upplevt trauman i unga år uppvisar ofta symtom som:

• Dålig självkänsla : De har en nedvärderande bild av sig själva och känner sig ofta ”ovärdiga att bli älskade”.
• Kronisk ångest : Ett tillstånd av ständig anspänning, där personen hela tiden förväntar sig att bli avvisad eller misslyckas.
• Uppkomsten av trauma bonding
• Tillitsproblem : Svårt att lita på andra, av rädsla för att bli sviken eller övergiven.
• Tendens till känslomässigt medberoende: Oförmågan att leva i en relation utan att bli överdrivet känslomässigt beroende av den andra.

De här symtomen bäddar för destruktiva relationer med toxiska personer som narcissister.

Hur utnyttjar en narcissist såren från barndomen?

En narcissist (på franska talar man om pervers narcissist) är en manipulativ person som använder charm och svek för att kontrollera och utnyttja dem hen utsätter. Hen växlar mellan faser av idealisering, då hen överöser sitt byte med uppmärksamhet och kärlek, och faser av nedvärdering, då hen kritiserar, manipulerar och förödmjukar. För den som bär på ett barndomstrauma är den här dynamiken märkligt välbekant.

Narcissister utnyttjar känslomässiga sår genom att:

• Spela på sprickorna i självkänslan : De förstärker de negativa föreställningar som den utsatta har om sig själv.
• Växla mellan kärlek och övergrepp : Beteendet återskapar de dysfunktionella anknytningscykler som personen upplevde i barndomen.
• Isolera den utsatta: De skär långsamt av sin partner från stödet utifrån och förstärker på så sätt beroendet.

För den som har utsatts för trauman i barndomen kan sådana destruktiva relationer förväxlas med kärlek, eftersom de liknar det som personen upplevde som ung.

Trauma bonding (traumabindning): varför är det så svårt att lämna?

Traumatisk anknytning, eller trauma bonding, är ett fenomen där den utsatta utvecklar ett intensivt känslomässigt band till sin förövare trots övergreppen. Bandet, som också kallas trauma bond eller traumabindning, förstärks genom cykler där dålig behandling växlar med stunder av tröst. Så här fungerar processen:

• Känslomässigt beroende : Förövaren skapar en tillfällig känsla av trygghet, som förstärks av stunderna av lugn eller kärlek. Den utsatta klamrar sig fast vid de stunderna i tron att de kan vara.
• Skuld : Den utsatta känner sig ofta ansvarig för förövarens destruktiva beteenden och tror att hon skulle kunna förändra dem.
• Förvirring : Växlingen mellan stunder av kärlek och avvisande skapar en förvirrande känslomässig miljö, där den utsatta har svårt att skilja det sunda från det destruktiva.

Den här dynamiken kan vara särskilt destruktiv för dem som har upplevt trauman i barndomen, eftersom den aktiverar känslomässiga mönster som är djupt rotade i psyket – inte sällan ett anknytningstrauma.

Trauma bonding och de långsiktiga följderna av en relation med en narcissist

Att leva i en relation med en narcissist kan förvärra såren från ett barndomstrauma och få allvarliga psykologiska följder, bland annat:

• Svår depression : De ständiga övergreppen undergräver självkänslan och kan leda till ett depressivt tillstånd.
• Komplex PTSD (CPTSD), komplext posttraumatiskt stressyndrom : De utsatta lider ofta av flashbacks, mardrömmar och överdriven vaksamhet.
• Social isolering: Under narcissistens inflytande kan den utsatta förlora sina sociala band, vilket förvärrar känslan av ensamhet.
• Tillitsproblem : Den ständiga manipulationen förstärker en allmän misstro mot andra.

De här följderna kan finnas kvar länge efter att relationen har tagit slut och gör det svårt att läka utan professionell hjälp.

Anknytningsmönster och traumatisk anknytning i vuxen ålder

De anknytningsmönster som skapas i barndomen kan leva vidare i vuxen ålder, särskilt i kärleksrelationer. Många som har utsatts för trauman i barndomen dras till narcissistiska partner, eftersom de återskapar det känslomässiga kaos som personen redan känner till. Det finns flera typer av otrygg anknytning som påverkar relationerna i vuxen ålder:

• Ängslig anknytning : Personen känner ett ständigt behov av bekräftelse och lever med en rädsla för att bli övergiven.
• Undvikande anknytning : Som reaktion på traumat utvecklar vissa en känslomässig distans och undviker nära relationer för att skydda sig.
• Ambivalent anknytning : En blandning av ängslan och undvikande, där personen pendlar mellan ett behov av ömhet och en rädsla för närhet.

När de här mönstren inte behandlas blir det svårt att bygga sunda och givande relationer.

Litteratur om barndomstrauma

1. Van der Kolk, B. A. (2014). The body keeps the score: Brain, mind, and body in the healing of trauma. New York: Viking.
2. Felitti, V. J., Anda, R. F., Nordenberg, D., Williamson, D. F., Spitz, A. M., Edwards, V., … & Marks, J. S. (1998). Relationship of childhood abuse and household dysfunction to many of the leading causes of death in adults: The Adverse Childhood Experiences (ACE) Study. American Journal of Preventive Medicine, 14(4), 245-258.
3. Perry, B. D., & Szalavitz, M. (2006). The boy who was raised as a dog: And other stories from a child psychiatrist’s notebook. New York: Basic Books.
4. Herman, J. L. (2015). Trauma and recovery: The aftermath of violence–from domestic abuse to political terror. New York: Basic Books.
5. Terr, L. C. (1990). Too scared to cry: Psychic trauma in childhood. New York: Basic Books.

Barndomstrauma och trauma bonding: slutsats

Ett barndomstrauma lämnar djupa ärr som påverkar våra relationer i vuxen ålder, särskilt med toxiska personer som narcissister. Men medvetenhet och terapi kan öppna en väg ut. Att ta sig ur trauma bonding och läka sitt barndomstrauma handlar om att återupptäcka sig själv, återerövra sin självkänsla och lära sig en ny dynamik i sina relationer.

Varje steg mot att frigöra sig från en destruktiv relation är ett steg mot ett sundare och rikare liv.